SARA

Nu har han åkt iväg till Skara min lilla prins.. Vet inte om han komemr tillbaka eller inte, är så jubbigt just det. Att kanske ta farväl för alltid. Man tänker så mycket.. Det är kanske sista dagen jag hämtar honom från hagen nu, jag måste komma ihåg hur allt var. Sista gången jag ser honom från just den vinkeln, sista gången jag känner hans värme mot kinden. Jag tog inte med kameran heller. När jag var i hagen och hämtade honom ångrade jag det så. Solen föll så vackert över honom tidigt på morgonen. Han var så tillfreds med sig själv, nöjd och lycklig..
Det värsta är att aldrig känna den härliga doften. Har sparat flera påsar med päls, gått och luktat på schabrak och så, men det lktar inte likadant. Doften är det första man glömmer bort, sedan känslan. Hur det känns att stryka över pälsen med handen på just den hästen.

När jag gick med honom till stallet fick jag ett sånt tryck över bröstet, svårt att andas, sitter fortfarande i..
Och nu måste jag plugga matte för att göra nationellt prov i kväll, hämta pontus på dagis vid halv tolv. Vill inget annat än att bara lägga mig ute i en grop någon stans, ligga där tills allt har blivit bättre..