SARA

klockan är snart elva och vi har hållt på med flytten hela dagen. Från och med idag är jag alltså jönköpingsbo!
Känns lite märkligt, men blir nog bra. Idag blir första natten vi sover här på riktigt. Vi har ju sovit här förut, men bara lite då och då när det behövts. Nu ska vi sova här i natt och imorgon natt ocg natten efter det också, vi bor verkligen här nu!
Är kul, men samtidigt skrämmande. Samtidigt som jag envisas med att göra saker själv och inte få onödigt mycket hjälp av andra för att lära mig leva vill jag inte bli vuxen. Jag vill inte ha ett jobb, jag vill inte planera för någon annans framtid ocj jag vill knappt planera för min egen. Jag längtar verkligen tillbaka till tiden då man var liten, även om jag faktiskt ibland kan känna att jag inte kommer ihåg jättemycket av min barndom. Men små glimtar här och där finns ju..
Livet var på något sätt så vackert då. Allt var vackrare då.
Jag är så otroligt rädd för döden, den kan inträffa så oväntat när man minst nar det, och gör den inte det är det nästan ändå så att man går och väntar på den, Förr eller senare kommer den till oss alla. Det känns märkligt att det man kämpat med och strävat efter hela livet ska sluta. Varför jobbar man så hårt med att nå sina mål när allt ändå ska ta slut?

Idag hade jag mycket tankar.. men tänker inte skriva mer än så här nu, får lätta mer av mitt hjärta en annan gång!

Ha det fint allihop!
pusskram